Pa sjukhuset i Puerto la Cruz

Min mage ar verkligen ingen lek och vad jag an gor sa blir det inte battre. Sa igar akte jag och en kille fran Kroatien (kompis till Christian) till sjukhuset i Puerto la Cruz - han var min tolk, och DET behovdes kan jag saga.. For det ar ytterst fa manniskor som kan engelska har, och om jag var ensam pa resande fot har sa skulle jag inte fixa ett sjukhusbesok om jag inte kunde spanska! Naval, vi fick traffa en lakare med detsamma och Mladen berattade om mina problem och att jag haft den i princip i 3 veckor (!!). Lakaren sag chockad ut och nar jag visade vad lakaren i Choroni hade skrivit ut sa skakade han bara pa huvudet. Sa han klamde mig pa magen och vipps sa kom det in en sjuksyrra som satte dropp i handen pa mig. Fyra timmar senare (!!) hade jag fatt smartstillande, antibiotika, nat skyddande for tarmarna samt nat for diarre' - allt i flytande form rakt in i blodomloppet! Visst, det hela gick valdigt bra men jag var sa frustrerad att jag bara grat i bojan. Kanslan av att vara helt beroende av andra nar det galler spraket, transporter... ALLT och man vet inte vad nasta steg kommer att bli, det ar javligt frustrerande! Aven om Mladen var kanon sa fanns han inte vid min sida hela tiden, och sjalvklart skulle det komma nagon och prata med mig, flytta pa mig etc nar han inte var dar! Innan jag blev utskriven sa skulle jag lamna blodprover och gora nr 2 i en bla liten ask med en bla liten spade :o( Och elektriciteten hade gatt pa sjukhuset sa pa alla toaletter var det kolsvart! Jag testade tre ganger men fick lov att ge upp. Det ar verkligen skumt.. Har har man sprungit pa toa mellan 10 och 20 ganger per dygn och sa fort man ska gora det pa bestallning sa ar det kort! Mladen tyckte det var bra jobbigt och han pustade att "jaha, da maste du komma tillbaka imorgon. Kan du verkligen inte gora det nu??". Oh?! Nej.. Sa jag fick med mig min lilla ask och min lilla spade hem till campen. Och idag lamnade jag in det pa lab och i eftermiddag ska jag fa svar samt traffa lakaren igen, sa att jag far ratt behandling. Jag vill verkligen ge en eloge till sjukhuspersonalen i den har stan, for jag kande mig verklgen tagen pa allvar! Sa.. Det blir "to be continued" aven har.. For ovrigt sa ar den narmaste planeringen att vi ska ata middag & dansa pa lordag och pa mandag styr vi kosan mot Gran Sabana. Jag ar annu osaker pa om jag blir med dit och vad jag annars kommer att gora, men det visar sig ju snart :o) Kram och klart slut..