söndag 21 mars 2010

Familjesemestern i Skottland

Sommaren 2008 begav sig sex stycken äventyrslystna tjejer i varierande åldrar ut på vägarna i Skottland. I den ena bilen var det jag och mina småsystrar Maja & Ida, och i den andra bilen var det mamman, mostern och kusin Kierstin. Vad vi inte visste innan vi hyrde dessa bilar, var att för att få hyra och köra bilen så måste chauffören ha fyllt 25 år. Så i min bil var det bara jag som fick köra - i mammans bil var det bara hon som vågade köra! Ni vet väl att det är vänstertrafik där?! Jag hade förmånen att ha Maja som "förste växlare" eftersom växelspaken sitter på fel sida - precis som allt annat! Utan denna hjälp vette sjutton hur det hade gått..
Vi hade landat i Edingburg och skulle åka direkt till de underbart vackra skottska högländerna - det var väl en resa på si så där 40 mil eller nåt. I vänstertrafik. Genom Glasgow! Där körde vi totalt fel, stannade på både en mack och en Mc Donaldsrestaurang för att fråga om vägen. Men deras språk! :o( Vi fattade typ ingenting av det dom sa. Jag hoppade ur bilen och grät - tyckte vansinnigt synd om mig själv. För mammans bil hade vi ju tappat bort... Nåväl, på något fullkomligt obegripligt sätt hamnade vi rätt till slut. Jag tror inte att någon av oss fattade hur det gick till - vi kanske hade "någon med oss".
Jo.. pga att det är vänstertrafik så åker man ju liksom åt fel håll i varenda rondell. Och dom har tyå lika tätt mellan rondellerna som man har i Borlänge. Nja, jag kanske överdriver lite, men det kändes onekligen så. Och jag fattade ingenting - Maja och Ida lotsade mig igenom varenda en. Och när inte dom hann skrika till så höll jag antingen på att krocka, eller så körde jag mot rött. Men skottarna är nog vana, för det var inte många som tutade åt oss iallafall! Under våra dagar där så körde vi ca 80 mil på supersmala slingriga vägar genom landsbyggsidyllen - det var otroligt vacker på sina håll! Så här i efterhand är jag superstolt att vi rodde det hela i land :o)

4 kommentarer:

  1. Otroligt vackert var det! Och tänk vad mycket man skulle ha sett om man inte behövt hålla koll på vänstra vägrenen hela tiden. Den var ju så långt bort! Men modiga var vi. Nästa gång får det bli gruppresa med buss. Skriver mamman För nog ska man till Scotland igen!

    SvaraRadera
  2. Ja, det var verkligen som ett sagolandskap på sina håll. Är lite avis på våra passagerare som kunde se allt - medan vi svettades och svor. Men, håller med dig, vi var ruskigt modiga. Och duktiga! Inte en endaste liten buckla på nån av hyrbilarna :o) Klart vi ska till Scotland igen!

    SvaraRadera
  3. hej hej, det funkar. Hoppas jag. Skriver mera sedan.

    SvaraRadera
  4. Bara så du vet landade vi i Prestwick, utanför Glasgow...säger Mamman som för en gångs skull har ett någorlunda gott " kom-ihåg"

    SvaraRadera