Det blev som sagt ingen skydiving for mig del, och det var helt ratt beslut for mig. Nagon ska ju axla rollen som chicken i en grupp, och jag har inget emot att gora det! Jag var verkligen ambivalent in i det sista, men nar Christian visade dvd'n pa sitt jungfruhopp i bussen pa vagen dit sa bestamde jag mig definitivt! Man hoppar fran 4 km hojd, for att gora ett fritt fall pa nagra hundra meter.. Nja, skulle inte tro det - jag kan fortfarande minnas kanslan vid paraglidingen nar jag svavade flera tusen meter over jordskorpan i bara sandaler och en liten hjalm.. Ja, inte bara det sa klart, men man ar verkligen oskyddad! Och att lamna 100% av kontrollen till en frammande manniska ar inte riktigt min grej. Men daremot sa betalade Christian for en flygtur for mig - jag var med i deras plan som "personlig fotograf och angestdampare". Pa vagen upp var Harold verkligen livradd - han hatar att flyga. Sa jag andades "i en kvadrat" med honom och lyckades avleda honom till viss del iaf. Men efter att han, Christian och Daniell hoppat med deras fotografer och proff. hoppare sa var det bara jag och de tva piloterna kvar i planet. Och gluggen som de hoppat ut igenom stangdes inte. Piloterna gjorde en tvar gir med det lilla planet (nagot jag var totalt oforberedd pa) och sen var det i princip full gas rakt nerat. Jag tuggade febrilt pa mitt tuggummi for att inte trumhinnorna skulle spricka och ena piloten holl mig i handen :o) Vi var nere pa sakert fem minuter. Shit, det var laskigt nog for mig!
Och vad ar jag glad for da? Jo, nar man bor pa dessa basala camps runtom i Venezuela sa blir man verkligen glad och tacksam for sma saker som jag tar for sjalvklart nar jag ar hemma: Som rent vatten att dricka, vatten i duschen och toaletten, nar man hittar ett rent linne nar man tror att precis alla klader ar skitiga eller luktar mogel. En ledig hamock i ett rum med fungerande AC, att toalettpapperet inte ar slut. Att det ar farre myggor pa ett stalle an ett annat, att det finns fruktsallad i en restaurang - och inte bara kott i alla former. Att jag kan kopa batterier i en liten affar till min "turist-tantiga-mini-flakt", att jag hittar det jag letar efter i ryggsacken. Ja, jag borjar sakterliga fa perspektiv pa saker och ting och det gladjer mig mycket! Det ar en av de bra sakerna som hander nar man reser till ett sadant har land :o)

Verkar väl som om det där var alldeles tillräckligt spännande även utan hopp...Ang. "glad för det lilla" - nog förstår man att det blir lite perspektiv på saker och ting när man lämnar "Trygghetsnarkomanernas land" tänker Mamman
SvaraRaderaHeja på!! :)
SvaraRaderaJa, det var verkligen tillrackligt spannande utan hopp! Och det dar med Trygghetsnarkomanernas land ar verkligen en fulltraff - om inte annat marker man det om man gamfor trafikreglerna i resp land! Har finns det INGA regler och man kor mot rott och det ar allmant galet, och OM polisen ser en sa betalar man denne lite sa ar det lugnt sen..
SvaraRadera