Nya aventyr och utmaningar vantar de narmaste tva veckorna!

- Angaende magen sa ar den faktiskt lite battre nu. Jag medicinerar och ater soppa och dricker vatten och cola. Trist som sjutton, men det ar ju definitivt vart det i slutandan! Har om dagen grat jag over situationen och borjade fundera pa om jag maste avbryta resan och komma hem, men det skulle verkligen vara for djavligt! Sa jag kampar... och kampar... Imorgon aker vi med en 18-timmars buss till omradet Gran Sabana. Vi kommer att bo i talt de narmaste natterna och pa fredag sa kommer de andra i gruppen att bestiga berget Rorima, det ar en trekking pa sex dagar. Pga min hojdraddsla samt for hur min fysiska (o)halsa ar nu sa kommer jag att bege mig ut pa alldeles egna aventyr! Harold har ordnat sa jag kommer att bo hemma hos en indianfamilj - och de pratar bara spanska, sa det kommer bli en rejal utmaning! Min spanska ar langt ifran bra (annat ar det med kroppsspraket), sa jag kommer verkligen fa ova och anvanda mitt lilla lexikon. Sa mina dagar kommer att fyllas av ligga och lasa i hammocken, aka till Brasilien, eventuellt se vattenfall och grejer samt annat smatt och gott. Det kanns bade valdigt nervost/pirrigt och otroligt spannande/givande! Sa nu hoppas jag pa att jag och halsan haller sa att jag kan tillgodogora mig de narmaste tva veckorna pa basta satt! Och i arlighetens namn ska det faktiskt bli riktigt skont att gora saker pa egen hand, for det ar valdigt mycket gruppaktiviteter pa den har resan.. Och ni vet ju vilken social eremit jag ar, jag fungerar ju bara (och haller mig trevlig..) om jag far vara ensam mellan varven. Och det far jag vara valdigt sallan har, sa jag behover det! En strategi for att fa ensam tid ar att jag sover i en sang nara koket pa campen - dar ar det bara jag och 2 hundar. Plus att det ar nara till toaletten och en flakt (min raddare i noden). De andra sover antingen tillsammans eller ute i hamockarna, sa det ar himla skont for mig. Ibland tror jag att jag har lattare for att umgas med hundra an med manniskor *tihi*

(Underbara busfröt Bienvinida (=välkommen) & den otroligt tålmodiga Stella)

Jag skriver sa fort jag kan.. Men nu kommer telefon/datorer vara bristvara ett tag. Vi far se nar jag kan uppdatera er med vad som hander och sker. Ma gott och ta hand om er allesammans! Kramar i massor..